De vedervärdiga

Posted by in Bekännelser

15134384_10154101354837023_1686508002_n

Det är inte så att vi försöker vara kärringarna mot strömmen, att vi liksom vill vara tvärtemot bara för att. Det är bara det att vi är det ändå. 

Vi sitter ner i hörnet och surar när andra dansar nyktra/nakna och är härliga.

Vi hänger läpp och muttrar nåt om att det minsann finns andra skurkar jämte Voldemort och Hitler som är värda att kasta in som jämförelser när man vill beskriva att någon är en ond jävel. Marlo Stanfield exempelvis, som också dödar typ tolvåriga pojkar på ytterst vaga grunder!

Vi gillar James Gandolfini. Rättelse – vi vill verkligen verkligen verkligen ligga med James Gandolfini/Tony Soprano och det är 1. liberalt pga han är tyvärr jävligt död, 2. inte särskilt feministiskt att gå igång på en fullfjädrad psykopat med våldstendenser MEN VAD GÖR MAN. Man postar jättemånga bilder på James Gandolfini när han röker cigarr, det är vad man gör.

(Lisa väntade två veckor efter hans död med att ta bort honom från sin lista över frikort. Hanna vet inte om hon någonsin kommer att göra det. Just nu lutar det åt att hon betalar in medlemsavgiften till LUF istället.)

Vi startar blogg när alla andra utropar bloggens död. Och vi hatar fan klatschiga comebacks, förlåt, men vi bara gör det. Vi har inte ens en riktigt bra anledning mer än att det är tröttsamt och gjort och trivialiserar mäns övergrepp och kvinnors känslor inför detta, och ärligt talat så är det mest för att det är tröttsamt och gjort.

Såna är vi.